17 april 2017

Kommedalen

Mellansyster och jag och jag har varit på utflykt idag. Vi åkte till hembygdsgården Boden i Ekeby. Från hembygdsgården tog vi en promenad till vår gamla sommarstuga i Kommedalen
Här på den vackra, slingrande vägen utmed Svartån gick vi idag mot vår gamla sommarstuga i Kommedalen. Solen sken på oss där vi gick och pratade och mindes våra somrar när vi var små.
Här är vår gamla sommarstuga "Kommedalen". Här bodde vi på somrarna då jag var barn. Min mamma, pappa, mina två äldre systrar och jag bodde i ett rum och kök. Ofta kom farfar och farmor och hälsade på, de fick bo i rummet på vinden. Det fanns varken vatten, el eller avlopp.
Vi fick hämta vatten i en brunn med pump. Borsta tänder och tvätta oss gjorde vi i ett handfat utomhus. Inne hade vi levande ljus, fotogenlyktor, brasa och i köket en vedspis. Hela familjen sov i samma rum. Vi hade en gunga och en hängmatta. I hängmattan låg jag ofta och läste. Det fanns även en liten sandlåda. Jag tror att jag trivdes ganska bra i torpet på somrarna.    
Dasset finns kvar, det är exakt samma dass nu som då. Det har nog bara snyggats till med lite målarfärg. Vi öppnade dörren och kikade in. Det såg ut att vara en mer modern variant av utedass nu men byggnaden är densamma.
Syster och jag hade en fin utflykt idag till platser från vår barndom. Vi pratade gamla minnen, promenerade omkring, åt matsäck i solen och tiden gick alldeles för fort. 

2 kommentarer:

nillashalsaharmoni sa...

Åh, så fina barndomsminnen du bjuder på! Visst är det roligt att komma tillbaka till platser och hus där man bott eller varit som liten. Kanske det inte är så för alla och det är bara att beklaga. Visst var det trångt - alla i ett rum, men det fanns och finns ett värde i det också!
Innan min syster dog, hann vi besöka omgivningarna där vi växte upp och vårt hus som finns kvar än idag. det är jag tacksam för.
Kram Gunilla

Kärrans blogg sa...

Hej Gunilla! Ja, det var verkligen roligt att besöka vår gamla sommarstuga tillsammans med en av mina systrar. Vi systrar är ju de enda som förstår varann.
Att det var trångt och omodernt var inget jag funderade över som barn, för mej var det naturligt att ha det så i sommarstugan.
Jättetråkigt att din syster inte finns kvar längre.
Önskar dej fina vårdagar!
Kram