Här är så vackert att man blir som helt uppslukad, ja nästan överväldigad av upplevelsen. Det är så här det är att känna förundran.
Så fint med segelbåten där ute på havet i det mjuka kvälls-ljuset.
Solen går sakta ned och jag känner mig tacksam över livet, att få finnas till.Igår förmiddag cyklade jag till Arwid och familjen för att vara sällskap till Sigge när familjen var iväg på jobb, skola och förskola. Hade med bok och lunchlåda, lekte och kelade med katten. Ringde också till mellansyrran och pratade länge 💗
Sedan dags att sätta mig i lilla bilen och köra iväg. Första stoppet på ICA Nära i Läjet, sedan hämta Tuva på förskolan och vidare till skolan för att hämta Lo. Så kul att få en liten inblick i Lo:s och Tuvas skola och förskola, träffa deras kompisar, "fröknar"/pedagoger, så värdefullt och roligt.
När vi kom hem kom granntjejen nästan direkt och ville leka. Barnen satt på golvet i köket och lekte, jag fixade kvälls-middag, dukade och sedan kom Lotta hem. Satt sedan i köket och alla åt med god aptit. Katten Sigge var med oss hela tiden. Arwid jobbade hos kund i Borås och sent, så hann inte träffa honom.Det är så roligt och värdefullt att få vara med om allt detta. (Tänk om jag hade bott kvar i M-by, då hade jag missat allt detta, vill inte ens tänka tanken)
Idag har jag en dag med mig själv, ska göra några ärenden i staden, fixa lunch, läsa, osv.
Nu hoppas jag att alla ni därute har det bra och mår bra! Ta hand om er själva och varandra på bästa sätt och lev det liv du vill leva!
Hälsningar och kram från Kerstin 💗💗💗


















































