I eftermiddag precis innan solnedgång blev himlen så vacker när solen lyste igenom dimman. Jag tog med kameran och gick en promenad över berget ner mot havet.Ju närmare havet jag kom ju mer tätnade dimman. Det blev ett väldigt speciellt ljus över stranden och väldigt tyst, det vara bara vågorna som skvalpade lite försiktigt in mot land. Magiskt vackert var det och jag fick en känsla av overklighet igen... Är det här verkligen på riktigt?
Satt på stranden en stund och tittade ut över havet. Kände en enormt stor tacksamhet till livet, att få leva livet här.Solen har gått ner men fortfarande ljust på himlen. Jag började frysa lite, reste på mig där jag satt och började gå hemåt. Då såg jag på långt håll en pappa med två små barn på stranden. När jag kom närmare såg jag att det var Arwid, Lo och Tuva. Så kul att träffas! De var ute och åkte lådcykel och hade stannat vid stranden där jag var.
Det var en underbart vacker kväll, så fint med dimman, ljuset och tystnaden. Och så mysigt att träffa Arwid, Lo och Tuva. Efter en stund fick barnen hoppa in i lådcykeln och Arwid cyklade hemåt. Jag gick en promenad över berget hem till mig.På lördag kommer Arwid och familjen hit till mej på lunch och sedan ska vi allesammans till Varbergs Teater =) Ja, det är helt otroligt fantastiskt så bra jag har det och så mycket kul jag får vara med om.
Övre och nedre bilden är från maj 2022
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar