Då var det dags för en ny vecka igen. Måndag är som vanligt en förskräckligt tuff dag på jobbet och dessutom en hemma och sjuk. Men, det konstiga är att vi alltid reder ut det i alla fall. Jag har tränat på att säja NEJ.Igår kom Ad. förbi igen och åt hajmal tillsammans med oss.
Jag blir så glad av att träffa honom och prata lite. Jag är väl som alla andra mammor - jag älskar att se att mina barn (som är 20 och 23!) äter ordentligt med god aptit. Jag fick lite distans till mina egna problem med stress och annat då Ad. berättade vad en av hans kompis förälder hade varit med om för en tid sedan. Det var en mycket tragisk och sorglig berättelse. Det gav mej insikten om hur viktigt det är att leva nu, att inte skjuta upp olika saker till framtiden eller till en annan gång. Jag är tacksam för att jag är frisk och kan arbeta. Mina problem med stress och annat går att lösa, det är små problem jämfört med vad kompis-föräldern har gått igenom.
Idag har jag tänkt på att jag bor fint och bra. Det är ett gammalt hus med själ och charm. Det är tyst och lugnt. Det är vackert här. Jag trivs. Jag är glad för att jag känner det så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar