Promenad med svamplycka i mor Veras fotspår

Igår eftermiddag tog jag bilen till min vän Maria, sedan gick vi vår motionsrunda i omgivningen där Maria bor. I dessa trakter har min mamma Vera vuxit upp. Jag tog några bilder med kameran i mobiltelefonen under promenaden. Den här vägen går förbi Stora Sjögarp, mamma Vera bodde i Lilla Sjögarp.

Vi gick förbi många små röda stugor med vita knutar. Numera en sommaridyll men på mamma Veras tid var detta året-runt-boende, troligen trångt och kanske fattigt.

Vi passerade Hallevads kapell på promenaden. Här gick mamma Vera och alla sju syskon i söndagsskolan som barn. Som vuxen var hon ledare i barn- och ungdomsgrupper här. Numera verkar kapellet renoveras till boningshus.

Här i Lilla Sjögarp växte Vera upp som nr 8/8 i syskonskaran, fyra pojkar (Sven, Harry, John och Bertil) och fyra flickor (Ingrid, Astrid, Karin och Vera), föräldrarna hette Emma och Ture.

Huset där alla 10 personer bodde är numera tillbyggt och gulmålat men ladugården och hönshuset ser ut som det alltid har gjort.

Lilla Sjögarp ligger alldeles intill en liten sjö. I sjön tvättades kläder och mattor m.m. Det fiskades, barnen lärde sig simma här och de hade en liten roddbåt. På vintern kom barnen från Mjölby och åkte skridskor här tillsammans med Vera och syskonen. Även jag, mina systrar och mina barn har åkt skridsko här.

Nere i backen bodde Veras lek-kamrat Inga-Britt. Hon flyttade till Stockholm sedan.

Och så var det det där med svampstället... Vera har pratat med mej om ett svampställe i Sjögarp som hon vill att jag ska åka till. 

- Det finns massor av kantareller där, sa mamma Vera. Jag vill att du ärver kantarellstället nu. Du och Maria kan säkert hitta det när ni går promenad där.

På promenaden igår lyckades Maria och jag hitta dit =) och vi hittade kantarellerna. Maria och jag ärvt kantarellstället nu efter Vera och hennes syskon. Det känns fint!

Här är skörden som jag hade med mej hem. Vilken svamplycka! Jens satte sig och rensa direkt.

Sedan stekte han svampen i smör och det doftade ljuvligt i köket. Ute hade det börja ösregna och det kändes lite som höst.

Jag tände ljus och dukade. Sedan åt vi varsin underbart god kantarellmacka.

Vilken fin kväll med härlig långpromenad i sällskap av fina vännen Maria. Vi gick i "Veras fotspår" och vi hittade kantareller på Veras gamla kantarellställe i Sjögarp där hon växte upp.

Jag ska berätta allt detta och visa bilderna för Vera på söndag då vi träffas.